Ja, så blir det. Från augusti flyttar vi till Uganda för att jag ska jobba. Hela familjen ska med, man och två barn. Ny skola, nytt land, nytt liv. Ibland känner jag att jag ger de tusen nya möjligheter i och med detta, ibland som att jag förstör deras liv. Moderskap, det jobbigaste av allt det jobbiga här i världen. Så svårt och så otillräcklig man känner sig stora delar av tiden.
Vi håller på för fullt med förberedelser. Idag ringde jag Telia angående abonnemang, Trygg-Hansa angående hemförsäkring, började fylla i uppgift till Försäkringskassan. Det är flyttfirma som vi behöver skicka en massa underlag till. Vi ska hitta ett boende där nere och så ska vi boka flyg. Fixa pass. Visum. Möbler måste eventuellt köpas, saker ska inhandlas. Behöver vi studsmatta? Ska vi slå till på ny säng? Tusen och en beslut att ta.
Själva tanken på att bo i ett annat land i en helt ny kontext är helt surrealistisk så det har jag inte ägnat så mkt tid till än så länge. Blir till att maxa sommarlovet här hemma först och sen blir det nya äventyr.
jagkanklaradet 